Det nya balansdirektivet

Under 2022 infördes flera nya arbetsrättsliga ändringar. En förändring innebär att anhörigvårdare och föräldrar kan begära flexibla arbetsformer. I denna artikel får du som arbetsgivare veta vad som gäller ifall en arbetstagare begär flexibel arbetsform.

EU:s balansdirektiv infördes i Sverige genom lagändringar som trädde ikraft 2 augusti 2022 och 1 oktober 2022. Balansdirektivet syftar till att göra det lättare för arbetstagare som är föräldrar eller anhörigvårdare att förena arbete och familjeliv. Det ska vara balans mellan arbete-privatliv. De nya reglerna innebär att förändringar i föräldraledighetslagen, lagen om ledighet för närståendevård samt lagen om rätt till ledighet av trängande familjeskäl har ändrats.

Lagändringarna betyder bland annat att:

• Arbetstagare med barn upp till åtta år/vårdar närstående kan önska flexibla arbetsformer av omsorgsskäl. Flexibla arbetsformer kan t.ex. betyda att arbeta på distans.
• Arbetstagaren ges inte denna rätt, det är verksamhetens behov som styr. Du som arbetsgivare behöver motivera ditt besked och ge ett besked inom skälig tid. Det är att rekommendera att svara skriftligt. Lämpligen kan du ta fram en mall för ansökan som arbetstagaren kan fylla i som du som arbetsgivare kan besvara.
• Ett förbud mot att missgynna arbetstagare som begärt/erhållit flexibla arbetsformer har införts
• DO kan driva talan om missgynnande behandling i dessa fall.

Dessa förändringar innebär att du inte får missgynna arbetstagare som begärt/erhållit flexibla arbetsformer.

Balansdirektivet infördes genom proposition 2021/22:175 i svensk rätt och propositionen hittar du på www.regeringen.se