Den 24 oktober 2024 meddelade EU-domstolen en dom, som var ett förhandsbesked till den spanska domstolen. Det var dom C-441/23 och domen går att läsa här.
Fallet
LM arbetade som konsult inom marknadsföring åt Microsoft via sammanlagt tre olika bolag under sammanlagt nästan tio års tid.
LM var den enda som utförde marknadsföringstjänster åt bolaget och LM tillhandahöll service på distans till kunder som köpt vissa Microsoftprodukter.
LM arbetade på distans men var en gång i veckan på Microsofts kontor, dit LM hade passerkort.
Microsoft tillhandahöll dator och LM hade regelbunden kontakt med Microsoft.
LM:s arbetsgivare godkände semester, fastställde arbetstider och fick information om LMs arbete via en månatlig rapport.
I detta fall ansågs bemanningsdirektivet inte tillämpligt.
Vad sa EU-domstolen?
Frågan när bemanningsdirektivet ska bli tillämpligt (och därmed uthyrningslagen i Sverige) kommer ner till definition av vissa begrepp.
I uthyrningslagens 5§ anges "bemanningsföretag = en fysisk eller juridisk person som har arbetstagare anställda i syfte att hyra ut dessa till kundföretag för arbete under kundföretagets kontroll och ledning".
EU-domstolen uttalade följande kring bemanningsföretag: bemanningsbolaget bör ha som verksamhetsändamål att hyra ut arbetstagare. Att ett företag då och då ställer arbetstagare till ett annat företags förfogande innebär inte att man ses som ett bemanningsföretag. Då ses det som att man tillhandhåller en tjänst och det är inte uthyrning av arbetskraft. EU-domstolen sa vidare att det inte krävs att bemanningsföretag hyr ut en viss procentandel arbetstagare för att ses som bemanningsföretag.
I uthyrningslagen 5§ definieras arbetstagare som hyrs ut som att arbetstagaren har anställts i syfte att hyras ut.
EU-domstolen gick in på ett resonemang om vilken ställning den inhyrde arbetstagaren får på kundföretaget. När kundföretaget har arbetsledningsrätten över den inhyrde då får den inhyrde en ny underordnad ställning i förhållande till kundföretaget. Graden av underordnade avgörs i varje enskilt fall. Men att kundföretaget kontrollerar arbetet som utförs och endast ger allmänna instruktioner, det räcker inte för att det ska vara fråga om arbetsledning som leder till en underordnad ställning.
Bemanningsdirektivet i sig syftar till att skydda från missbrukssituation, eller att hindra kringgående.
Att LMs arbetsgivare fastställde arbetstider och beviljade semester betydde inte att LMs bolag hade arbetsledningsrätten.
I uthyrningslagen 5§ definieras kundföretag: "kundföretag är en fysisk eller juridisk person för vilken och under vars kontroll och ledning arbetstagare hyrs ut av bemanningsföretag arbetar."
Kundföretaget ska kontrollera arbetet och ge allmänna instruktioner, detta betyder inte att kundföretaget arbetsleder. Om kundföretaget arbetsleder den inhyrde arbetstagaren då ska den inhyrde ha fått en underordnad ställning.
Vad betyder domen?
Domen innebär inte några särskilda förtydliganden om när uthyrningslagen ska anses tillämplig eller ej. Vi behöver fortsatt fler domar och förtydliganden. Så samma råd som förut gäller: nämligen att det behövs göras en nogrann bedömning i varje enskilt fall för att kunna avgöra om uthyrningslagen är tillämplig eller ej.
Om uthyrningslagen är tillämplig då gäller 24 månaders regeln, dvs. 12a§ uthyrningslagen, om en inhyrd arbetstagare arbetat 24 månader under en tid av trettiosex månader på samma driftsställe. Och då ska den inhyrde arbetstagaren erbjudas en tillsvidare anställning eller erbjudas en ekonomisk ersättning.
Notera att uthyrningslagen och 24 månaders regeln går före LAS regler om omplacering, företrädesrätt till återanställning. Det är därför viktigt att vara säker på om uthyrningslagen gäller eller ej.
Du kan läsa mer om regelverket här och en längre artikel här.
Om du har behov av juridisk rådgivning tveka inte att höra av dig, se här.
För dig som prenumererar på Premium paketet ingår juridisk rådgivning och du har även tillgång till omfattande frågor och svar om 24 månaders regeln, checklistor, mallar mm.
