Det finns idag ett lagförslag, men regeringen har inte fattat beslut, om hur minimilönedirektivet ska införas. När direktivet om minimilöner införs är förslaget att det ska ske genom marginella lagändringar i Sverige. Den svenska arbetsmarknadsmodellen med kollektivavtalade löneavtal – och att kollektivavtalen har hög täckningsgrad – anses väl uppfylla direktivet.
Det finns idag ingen lag om lägsta lön i Sverige. Men direktivet förordar inte någon särskild lag kring minimilöner.
Här är en kort redogörelse för dig som vill veta mer om minimilönedirektivet.
I oktober 2022 antog Europaparlamentet direktivet (EU 2022/2041) om tillräckliga minimilöner i EU – det så kallade minimilönedirektivet. Syftet med direktivet är övergripande att förbättra levnads- och arbetsvillkor och genom detta bidra till uppåtgående social konvergens och minska ojämlikheten i fråga om lön. Direktivet kan uppnås genom två olika modeller, eller en kombination av båda; en modell om lagstadgade minimilöner och den andra om att främja kollektivavtalsförhandlingar om lönesättning.
Modellen om lagstadgade minimilöner
Notera att direktivet inte – som många tror – anger att lagstadgade minimilöner ska införas. Det som direktivet anger är: att länder som idag har lagstadgade minimilöner behöver uppfylla vissa bestämmelser.
I Sverige har vi inga lagstadgade minimilöner.
Det går inte att utläsa av någon lag i Sverige, vilken lön som är den lägsta lönen. Istället framgår lägsta löner av kollektivavtal. I Sverige är kollektivavtal inte allmängiltigförklarade för viss bransch. Ändå anser direktivet att vi genom den andra modellen uppfyller direktivets krav på minimilöner, det är modellen om att främja kollektivavtalsförhandlingar om lönesättning.
Modellen om att främja kollektivavtalsförhandlingar om lönesättning
Modellen i direktivet går i korthet ut på att länder där kollektivavtalstäckningen understiger 80%, här kan en handlingsplan behöva upprättas och i förlängningen regeländringar behöva vidtas så att kollektivavtalsförhandlingar om lönesättning främjas och täckningsgraden ökas.
I Sverige är kollektivavtalstäckningen hög. Ca 90% av andelen anställda i Sverige omfattas av kollektivavtal. Under de senaste 20 åren har andelen anställda i Sverige som omfattas av kollektivavtal i stort sett varit oförändrad.
Men hur är det då med företag som inte är bundna av kollektivavtal? Hur menar man att direktivets krav om minimilöner uppfylls i dessa fall?
I förarbetena framgår att även företag som inte är bundna av kollektivavtal påverkas av kollektivavtalens löner. Man menar att kollektivavtalens lönenivåer smittar eftersom täckningsgraden i Sverige är så hög. Enligt en rapport från Medlingsinstitutet (från 2020) så påverkar kollektivavtalens lägsta löner även anställda som arbetar i företag utan kollektivavtal. Minimilönedirektivet ska ge ett skydd mot alltför låga löner. I förarbetena framgår att det i Sverige är en väldigt liten andel - 1,2% - som anses ha låg lön (låg lön är 60% av medianlönen).
I direktivet anges att medlemsstaterna behöver vidta åtgärder om kollektivavtalets täckningsgrad understiger ett tröskelvärde på 80 procent. Om detta skulle ske i framtiden, att kollektivavtalets täckningsgrad sjunker, då behöver regeringen agera men det anges inte i förarbetena hur detta ska gå till. Skälet är att det kan finnas flera olika orsaker till varför täckningsgraden av kollektivavtal kan sjunka.
Utredaren menar därför att vi uppfyller direktivet om minimilöner väl. Minimilönedirektivets övergripande syfte anses uppfyllt genom den svenska modellen för lönebildning och det utfall som modellen resulterar i.
Lagändring
Idag sker bevakning av täckningsgraden sker idag genom Medlingsinstitutet. Medlingsinstitutet föreslås fortsätta med denna bevakning och utredaren menar att bevaka kollektivavtalens täckningsgrad får anses ingå i Medlingsinstitutets uppdrag. Utredaren menar således att detta ska ske i Medlingsinstitutets regi och att Medlingsinstitutet sedan ska rapportera detta till kommissionen.
Införandet av direktivet i Sverige sker därför genom en ytterst marginell lagändring. Förordning (2007:912) med instruktion för Medlingsinstitutet tillförs en ny paragraf - 5a§ - med följande innehåll: Medlingsinstitutet ska lämna uppgifter och information till EU kommissionen om tillräckliga löner. Detta ska ske senast den 30 september vartannat år – med start 2025.
Förslaget är att detta ska införas 15 november 2024 men ännu finns inget regeringsbeslut i frågan.
(Notera att Danmark anser att minimilönedirektivet är ogiltigt och har väckt talan i EU-domstolen om ogiltigförklaring av direktivet. Sverige stödjer Danmark i talan. Danmark anför bland annat att direktivet utgör ett direkt ingrepp i medlemsstaternas fastställande av lönenivåer. Denna talan pågår, men behöver inte hindra införandet av lagändringen som sådan i Sverige. )
För den som vill läsa mer i förarbetena – gå till: SOU2023:36 - Genomförande av minimilönedirektivet. Genomförande av minimilönedirektivet, SOU 2023:36 (regeringen.se)
