Vad ska man som arbetsgivare tänka på när en arbetstagare säger upp sig själv?
Vad ska man som arbetsgivare tänka på när en arbetstagare säger upp sig själv? Det brukar vara bra att gå igenom vad som gäller för uppsägningen som sådan men också vad parterna menar ska gälla under uppsägningstiden. Här är några punkter som kan vara bra att gå igenom.
Rekommenderar skriftlig uppsägning – eller bekräftelse
En uppsägning från arbetsgivaren ska enligt lag vara skriftlig, men det finns inget formellt krav att en arbetstagares uppsägning ska vara skriftlig. Men det är en stark rekommendation att en arbetstagare som har sagt upp sig bekräftar detta skriftligen eller genom mail.
ALT Ett svart tangentbord med en gul post-it lapp där det står “I quit!”.
När en arbetstagare säger upp sig är uppsägningstiden enligt lag en månad. Många arbetsgivare blir förvånade att arbetstagare har så kort uppsägningstid. När en arbetsgivare säger upp en arbetstagare, då är uppsägningstiden kopplad till hur länge arbetstagaren har varit anställd, om parterna följer lagens regler.
Det är dock vanligt att överenskommelse om annan uppsägningstid har gjorts i anställningsavtalet. Om parterna har kommit överenskom om en längre uppsägningstid än lagens regler, då gäller denna överenskommelse som grund – men parterna är fria att i samband med arbetstagarens egna uppsägning göra en överenskommelse om kortare uppsägningstid. Uppsägningstiden får dock aldrig vara kortare än lagen, som är en månad när arbetstagaren säger upp sig själv. Lagen om anställningsskydd är nämligen en skyddslagstiftning och det är möjligt att göra överenskommelser som är mer förmånliga för arbetstagaren, men man får aldrig göra överenskommelse mellan arbetsgivare- och arbetstagare som är mindre förmånliga än lagen.
När ni har rett ut vilken uppsägningstid som gäller brukar man ofta diskutera vad som ska gälla under uppsägningstiden.
Huvudregeln är att arbetstagaren ska arbeta under hela uppsägningstiden, men det är vanligt att överenskommelse om arbetsbefrielse kring hela eller delar av uppsägningstiden görs.
Arbetstagaren tjänar in semester under hela uppsägningstiden (även övriga anställningsvillkor såsom pension, försäkringar etc. gäller under uppsägningstiden). Om en arbetstagare har 25 dagars semester då tjänar arbetstagaren in 2,08 dagar/månad dvs. arbetstagaren tjänar in detta under den lagstadgade uppsägningstiden om en månad. Arbetstagaren får sin intjänade och sparade semester utbetald en månad efter att anställningen har upphört, i enlighet med semesterlagens regler.
Ett exempel: arbetstagaren säger upp sig 1 februari och har tre månaders uppsägningstid: då upphör anställningen den 1 maj. Arbetstagaren ska då få sin semesterersättning senast den 1 juni. Arbetstagaren har tjänat in 3 mån x 2,08 dgr/mån under uppsägningstiden = 6,24 avrundas uppåt till 7 semesterdagar. Om arbetstagaren har sparade dagar ska dessa betalas ut samtidigt.
Finns det någonting kring konkurrensklausuler i anställningsavtalet eller annat som kan behöva förtydligas?
Det är vanligt att det i anställningsavtalet finns regler kring hur arbetstagaren ska hantera konfidentiell information, det är vanligt med värvningsförbud, konkurrensförbud etc. Det är en god idé att gå igenom vad som står i anställningsavtalet i samband med uppsägningen för att säkerställa vad som gäller. Juridiskt sett gäller självfallet det ni enades om vid anställningsavtalets ingående men om anställningsförhållandet har varat långt tid då kan det vara bra att gå igenom detta och ev anpassa reglering till förhållanden som kan ha uppstått längs anställningsförhållandets gång. Om du menar att vissa delar inte längre behöver gälla, är det bra att skriftligen reglera vad som istället gäller. Det är vanligt med tvister om konkurrensförbud men även andra frågor efter att en anställning har upphört.
Avslutande åtgärder
När arbetstagarens sista anställningsdag närmar sig brukar många företag ha en avslutande intervju alternativt skicka ut frågor så att arbetsgivaren kan få information om hur verksamheten ev. kan förbättras för framtiden.
Sedan ska datorer, telefoner och nycklar/passerkort lämnas in. Och det kan i samband med detta också vara viktigt att betona vad som gäller kring konfidentiell information och att det arbetsmaterial arbetstagaren har skapat tillhör arbetsgivaren, och arbetstagaren inte får ta med sig detta.
Om du behöver hjälp och stöd kring arbetsrätt erbjuder vi till exempel Lilla Företagspaketet. Läs mer här: Boka tid med jurist (hrlegal.se)
