Visselblåsarlagen

Visselblåsarlagen heter ”Lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden” och den bygger på ett EU-direktiv. Denna lag ersätter också en tidigare lag som fanns – om särskild skydd mot repressalier för arbetstagare som slog larm om allvarliga missförhållanden. Denna lag är upphävd och vi har nu en lag, den sk. visselblåsarlagen.

Lagen började gälla 17 december 2021.

Lagen har införts i olika steg:

• Från 17 juli 2022 gäller kravet på intern rapporteringskanal för företag (och offentlig verksamhet) med 250 anställda eller fler.
• Från 17 december 2023 gäller kravet på intern rapporteringskanal för företag (och offentligt verksamhet) med 50-250 anställda.
• (för företag med färre anställda än 50, finns inget krav på en intern rapporteringskanal).

VEM KAN VISSELBLÅSA?

Fysiska personer såsom arbetssökande, anställda, konsulter, praktikanter, aktieägare, personer som ingår i ledningen etc. Det gäller personer som kommer att inneha dessa roller, har dessa roller eller har haft dessa roller.

OM VAD KAN MAN VISSELBLÅSA?

Det tycks finnas många missförstånd kring vad man kan visselblåsa om. Här ska vi försöka reda ut vad som gäller.

Det ska vara:

1. Rapportering om ett missförhållande
2. Som det finns ett allmänintresse av att det kommer fram

Därtill ska det finnas skälig anledning att anta att den uppgiften man rapporterar är sann. En visselblåsare skyddas om det fanns skälig anledning att anta att informationen var sann och att en rapportering var nödvändig. Det är därmed inte möjligt att under vissa förutsättningar åberopa arbetstagares lojalitetsklausuler eller sekretessklausuler i anställningsavtal för att hindra rapportering eller att inte ge personen skydd som visselblåsare – och man kan inte heller straffa personer som brutit mot anställningsavtalen i dessa hänseenden när dom rapporterat om missförhållandet.

Allmänintresse

Här kan du som arbetsgivare läsa vad det betyder att att missförhållandet ska angå allmänheten. Det innebär att det ska finnas ett legitimt intresse av att informationen kommer fram och rapporteringen ska syfta till att komma tillrätta med missförhållandena.

Såsom arbetsrättsjurist som stöttar HR-funktioner har jag i min roll fått in visselblåsning som innefattat: fått för låg lön, ingen bonus, att alla inte blev inbjudna till sommarfesten, kollegor som röker på förbjudet område, kollegor som bryter mot klädkod – t.ex. sandaler utan strumpor på jobbet, chefen som bett någon dricka mindre på julfesten, kollegan som är otrevlig etc. etc.

Detta är inte rapportering av missförhållanden som angår allmänheten. Det kan vara arbetsrättsliga eller arbetsmiljömässiga händelser som behöver hanteras – men det är inte ett missförhållanden som ska rapporteras i en intern rapporteringskanal.

Förhållanden som enbart rör den enskildes egen arbetssituation omfattas inte. Men en arbetstagares egna arbets-eller anställningsförhållanden kan omfattas om det handlar om oacceptabla händelser i ett bredare samhällsperspektiv. Det kan vara anställningsförhållanden som utgör brott mot utlänningslagen genom oacceptabla förhållanden för migrantarbetare etc. Det ska vara fråga om ett missförhållande som angår en krets av personer som kan betecknas som allmänheten. Det ska alltså finnas ett legitimt intresse av att informationen rapporteras till verksamhetsutövaren eller en myndighet. Det handlar om förhållanden som allmänheten har ett intresse av att det avhjälps eller att allmänheten har ett intresse av att kunna vidta åtgärder för att skydda sig. Som sagts är syftet att komma tillrätta med missförhållandena. Det finns ett framåtsyftande intresse. Ju mer frekventa och systematiska missförhållandena är desto större samhällsintresse av att missförhållandena avhjälps eller avbryts.

Detta omfattas av allmänintresset

Här kan du som arbetsgivare läsa vad visselblåsardirektivet menar omfattas av allmänintresset. Dessa miniminormer har angetts i visselblåsardirektivet:

• Offentlig upphandling
• Finansiella tjänster, produkter och marknader, förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism
• Produktsäkerhet och produktöverensstämmelse
• Transportsäkerhet
• Miljöskydd, strålskydd och kärnsäkerhet
• Livsmedel-och fodersäkerhet, djurs hälsa och välbefinnande
• Folkhälsa
• Konsumentskydd
• Skydd av privatlivet och personuppgifter samt säkerhet i nätverks-och informationssystem.

Därutöver omfattas missförhållanden som det finns ett allmänintresse av om missförhållandet:

• strider mot lag eller annan föreskrift.

INTERN RAPPORTERINGSKANAL – HUR SER DENNA UT OCH VAD SKA JAG TÄNKA PÅ?

Från 17 december 2023 ska alla företag med 50 anställda eller fler ha en intern visselblåsarfunktion. Här kan du läsa mer vad som gäller om intern rapporteringskanal sk. visselblåsarkanal.

Lagen anger att du som företag är skyldig att informera om:

• Vilka missförhållanden som är av allmänintresse som man exempelvis kan rapportera dvs. vad lagen täcker. Samt att den som rapporterar ska ha haft skälig anledning att anta att uppgifterna är sanna. Detta krävs för att personen ska omfattas av visselblåsarlagens skydd.
• Hur man rapporterar? Man ska kunna rapportera muntligt, skriftligt och ha möjlighet att få ett fysiskt möte inom skälig tid.
• Hur det fungerar? Att visselblåsaren ska få en bekräftelse inom sju dagar, på att rapporten tagits emot samt hur denna bekräftelse sker.
• Vad som sedan händer? Att en återkoppling om åtgärd etc ska ske inom 3 månader från det att rapporten inkom samt hur denna återkoppling sker.
• Hur rapportering kan ske externt. Det är till externa myndigheter.
• Att verksamhetsutövaren som tar emot rapporten (ofta arbetsgivaren) har ett repressalieförbud.
• Att personuppgifterna hanteras i enlighet med GDPR och att uppgifter om ärendet får sparas i högst 2 år efter att det har avslutats.
• M.m.

En intern visselblåsarfunktion ska vara oberoende och självständig – en person eller en grupp som hanterar rapporteringskanalen. De som utsetts ska ha ett visst mandat att agera utan verksamhetsutövarens godkännande – såsom att inleda och avsluta utredningar m.m. Det är vanligt att företag använder en extern leverantör men det kan alltså också vara en intern funktion på företaget som har denna roll.

För företag med 49 anställda eller färre finns inget krav på att ha en intern rapporteringskanal.

EXTERN MYNDIGHET – VEM ÄR DET OCH NÄR SKA MAN RAPPORTERA DIT?

I visselblåsarlagen anges att extern rapportering också ska kunna användas. Den externa rapporteringen sker till en myndighet. Den externa myndigheten kan vara vilken behörig myndighet som helst. I policyn kan det vara bra att informera om vilka myndigheter som kan vara aktuella för just din verksamhet, t.ex. Transportstyrelsen, Finansinspektionen, Jordbruksverket etc.

Frågan är då när man ska rapportera externt?

I första hand ska man rapportera internt, men om man inte fått återkoppling inom rätt tidsfrist eller om mottagaren inte vidtagit skäliga uppföljningsåtgärder då kan visselblåsaren visselblåsa externt. Man kan även visselblåsa extern om man har skälig anledning att anta att en intern rapportering skulle innebära en risk för repressalier. Slutligen kan man även visselblåsa externt om missförhållandet utgör en överhängande eller uppenbar fara för liv,  hälsa, säkerhet eller risk för omfattande skada i miljön eller att det finns befogad anledning av annat skäl.

OFFENTLIGGÖRANDE

En visselblåsare får offentliggöra informationen. Man bör ha prövat intern och extern rapportering först. Offentliggörande innebär kontakt med media sociala medier etc.

VAD BETYDER FÖRBUDET MOT REPRESSALIER OCH VAD HÄNDER OM JAG BRYTER MOT DET?

Som företag får du inte hindra åtgärder och inte heller vidta repressalier mot en person som visselblåst. Detta gäller också om en person vänt sig till facket för att samråda inför en rapportering, även detta omfattas av förbudet mot repressalie.

Om du som företag bryter mot detta repressalieförbud får du betala såväl ekonomiskt som allmänt skadestånd till personen som visselblåst.

VILKEN MYNDIGHET UTÖVAR TILLSYN ÖVER VISSELBLÅSARLAGEN OCH VAD KAN DET BETYDA FÖR MIG SOM FÖRETAG?

Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet över visselblåsarlagen. Det betyder att Arbetsmiljöverket ska se till att arbetsgivare följer lagen och inrättar interna visselblåsarfunktioner.

Arbetsmiljöverket kan begära in uppgifter från ditt företag i hur du följer visselblåsarlagen. Arbetsmiljöverket förelägger ditt företag att svara.

Arbetsmiljöverket kan vidare döma ut vite ifall företag inte följer lagen eller föreläggandet.

Arbetsmiljöverket har också ansvar för att ta emot extern rapportering ifall det inte finns någon annan myndighet som är rätt instans.

Därutöver sammanställer Arbetsmiljöverket årligen information från alla behöriga myndigheter kring visselblåsning och rapporterar detta till EU-kommissionen.

Man kan anta att Arbetsmiljöverkets tillsyn kring tillämpning av lagen nu kommer att utökas, när lagen trätt ikraft även för mindre företag, samt varit ikraft en tid för större företag. Det kan också finnas skäl att framåt följa hur praxis utvecklas kring denna nya lag.

Om du behöver vidare juridiskt stöd och hjälp för att upprätta policies eller hur ni ska göra i dessa frågor, tveka inte att boka in en tid med oss här: Boka tid med jurist (hrlegal.se)