De flesta företag tillämpar en årlig lönesättning, även om dom inte är bundna av kollektivavtal och därmed inte bundna till viss ökning visst angivet datum. Många företag har en process som i korthet går ut på att man har year-end-process med kalibrering och utvärdering av medarbetare mot slutet av året. I slutet av året beslutar oftast ledningsgruppen kring löneutrymmet inför året därpå, efter avslutat budget arbete. I början av året sker ofta löneförhandlingssamtal och därefter sätts lönerna för varje enskild individ. De nya lönerna informerar man arbetstagarna om i enskilda samtal, sk. lönebeskedssamtal. De flesta företag har således en utarbetad lönesättningsprocess som följer samma årshjul varje år.

Alla företag måste, enligt diskrimineringslagens regler, göra en lönekartläggning varje år. För företag med färre än 10 anställda så behöver lönekartläggningen inte dokumenteras. Men för större företag är lönekartläggningsarbetet en omfattande analys och kartläggning för att säkerställa att företaget inte har osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor. Om osakliga löneskillnader upptäcks läggs en plan för att korrigera detta: det kan vara ett tillägg eller så behövs en längre plan över tid för att komma till rätta med strukturerad felaktig lönesättning. Det finns idag många leverantörer som säljer lönekartläggningssystem som antingen är separat eller som kan läggas till, på befintliga lönesystem.

Om du vill lära dig mer finns det en artikel här: Lönekartläggning och lönerevision (hrlegal.se)

Notera att reglerna om lönekartläggning kommer att förändras. Under 2026 kommer vi i Sverige få nya regler om lönetransparens, du kan läsa mer om denna lagändring här: EU direktiv om lönetransparens antaget (hrlegal.se)

‍